För många tankar..


 
 
Alla tankar tar ärligt död på mig, klarar inte av när allt kommer på samma gång. Jag gör verkligen inte det.
Speciellt när det som dödar mig mest för tillfället inte går att göra något åt, jag kan inte göra ett skit. Allt står på den andra personens sida, allt hänger på honom. Med andra ord kommer vi antagligen aldrig att träffas.

Och jag önskar att jag inte brydde mig, men tyvärr gör jag det. För mycket. Jag borde inte bry mig. Hatar att jag har känslor, tänker för mycket.
Jag vill vara kall och obrydd. Alla problem hade försvunnit då.

Men nu då, när jag faktiskt inte kan få bort det, vad gör man då? Finns det något man kan göra eller är det bara att vänta ut det? Hoppas det onda minskar med tiden lite. Eller leva med det tills man dör? Orkar man ifall det är så?
Orkar man leva med ett svart hål som känns i bröstet varje dag tills man dör av ålder? (Om man inte har otur och dör av något annat)
Klarar man verkligen av den smärtan? Det som förstörts och aldrig kan lagas.

Kommentarer
Postat av: Madeleine

Vet precis hur det känns.

2013-01-30 @ 17:54:54
URL: http://madeleinesplace.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0