Jag Saknar Dig.


Kommer aldrig att klara detta..

Denna helgen är som alla andra, kass. 
Bättre än förra antar jag, på ett sätt. 
 
Jag vet ärligt inte hur jag ska klara mig utan dig ikväll, alla kvällar, dagar. Men denna känns omöjlig. 
Du betydde så mycket för mig, kan väl inte påstå att du var allt för mig men otroligt mycket. Jag lämnade dig, för du inte bryr dig, för du förstör mig. Allt du gjort mot mig, det är inte okej och nu kommer allting upp. Jag förlät dig, eller du bad inte ens om ursäkt utan låtsades som ingenting hänt. Men jag borde sagt hejdå då. 
 
Är faktiskt förvånad att jag betydde så lite. Men du kanske såg mitt hejdå som ett tomt hot? Skulle förstå dig, sagt det många gånger men jag menar det verkligen nu. Det är inte värt det längre men det gör ändå så jävla ont. 
 
Har ärligt ingen nu, vem ska jag prata med? Vem finns där för mig som jag kan öppna mig helt för? Ingen.. 
Det sjuka är att jag är så jävla rädd, känns som att jag ska dö. Att kroppen kommer sluta fungera. Känns som jag kommer sluta andas bara. 
 
Kan man vara så krossad och svag att man tappar orken att andas också? 
När man tappat orken till allt annat så skulle det inte förvåna mig. 

RSS 2.0